5 egenskaper hos ny prosa på indonesiska

Enligt Irman et al (2008) vad menas med. Prosa är ett litterärt verk i form av en berättelse som är fri, inte bunden av. rim, rytm och sötma i ljud som poesi. Språket som används i. prosa är språk dagligen. Samtidigt, enligt E. Kosasih (2008), vilket är. Vad som avses med prosa är ett litterärt verk som är arrangerat i form av en berättelse eller. berättande. Prosa är i allmänhet en hybrid av monolog- och dialogformer. Därför kallas prosa även grafttext. I skriven form. ympning, ympar berättaren eller författaren in sitt sinne. karaktärernas tankar så att dialog uppstår mellan karaktärerna, trots att dialogerna är författarens tankar.

Baserat på historien om den indonesiska litteraturens utveckling kan prosa delas in i två grupper, nämligen gammal prosa och ny prosa. Gammal prosa är ett mästerverk litteratur En skärgård som inte har påverkats av europeisk litteratur. Typer gammal prosa nämligen sagor, ramberättelser och sagor. Medan den nya prosan är ett litterärt verk som har influerats av västerländsk litteratur.

Nya typer av prosa nämligen fackprosa (biografi och självbiografi, kritik, essäer) och skönlitterär prosa (noveller, romaner, romanser). Vid detta tillfälle kommer vi bara att granska den nya prosan som är relaterad till egenskaperna och exemplen på var och en.

Ny prosadefinition

Den nya prosan är en av typer av prosa på indonesiska som är starkt influerad av västerländsk litteratur. Enligt Irman et al (2008) är nyprosa som litterärt verk uppdelad i två typer, nämligen skönlitterär prosa och fackprosa.

1. Skönlitterär prosa är prosa i form av fiktion eller fantasi av författaren. Innehållet i berättelsen är inte helt baserat på fakta. Prosa fiktion Kallas även suggestiv eller fantasifull berättande essä. Som för typer av skönlitterär prosa är noveller, romaner och romanser. Skönlitterär prosa har inneboende och yttre element som bygger och påverkar prosafiktion. Som inkluderar de inneboende delarna av den nya prosan, nämligen temat, handlingen/intrigen, karaktäriseringarna, miljön/inställningar, mandat, författarens synvinkel och stil språk. Samtidigt är de yttre delarna av den nya prosan författarens biografi, situation och sociala förhållanden.
2. Facklitteratur prosa är en uppsats som inte bygger på författarens fantasi eller fantasi, utan innehåller saker i form av information saklig (verklighet) eller baserat på författarens observationer. Denna uppsats uttrycks på ett systematiskt, kronologiskt eller flashback-sätt med hjälp av semiformella språk. Denna uppsats är i form av utläggning, övertalning, beskrivning eller en blandning. Facklitteraturprosa är också känd som semi-vetenskaplig essä. Som för typer av facklitteraturprosa eller typer av halvvetenskapliga uppsatser är artiklar, ledare, åsikter, funktioner, tips, biografier, rapporter, annonser, tal, kritik, uppsatser och så vidare.

Nya prosafunktioner

Den nya prosan har några särdrag som skiljer den från den gamla prosan. Den nya prosan har följande egenskaper.

1. Skriven

Till skillnad från den gamla prosan som är känd som muntlig litteratur eftersom den sprids muntligt, formas och sprids ny prosa i allmänhet i skriftlig form. Detta ligger i linje med utvecklingen teknologi efter uppfinningen av tryckpressen. På grund av detta skrevs, trycktes och spreds all slags ny prosa i bokform.

2. Realistiskt

Generellt sett väcker den nya prosan sociala problem. Med säga Å andra sidan är temat för den nya prosan generellt sett människors vardag, till exempel om seder, arbete, hushållsfrågor, klyftan mellan äldre och äldre. och ungdom, stadsliv, individuella mänskliga problem, nationalism, fattigdom, kränkningar av mänskliga rättigheter, orättvisor, politiska konflikter och etc. Exempel är Azab och Sengsara av Merari Siregar, Layar Terkembang av Sutan Takdir Alisjahbana, Från Ave Maria till en annan väg till Rom av Idrus, Atheis av Achdiat Karta Mihardja och andra etc.

3. Dynamisk

Ett litterärt verk som den nya prosan kommer också. genomgår förändringar över tid. Förändringar som sker. i allmänhet relaterade till formen samt problem eller teman som tas upp i prosa. nytt, vilket vanligtvis är mycket nära relaterat till sociala situationer och förhållanden. när den nya prosan skapades. Vi kan se detta från periodiseringen av verken. Indonesisk prosa formulerad av Rachmat Djoko Prodopo (1995) som består av: från Balai Pustaka-perioden (20-30-talet), New Pujangga-perioden, 1945-perioden, 50:e generationens period, 70:e generationens period, 90-talsperioden och period. 2000-talet.

• Biblioteksperiod. Denna period varade cirka 20 år och försvagades på 1940-talet. De typer av prosa som utvecklades under denna period var romanser och romaner som var regionala till sin karaktär med temat adatproblem, klyftan mellan gamla och unga. Exempel på prosa från Balai Pustaka-perioden är Abdul Muis Salah Asuhan (romantik) och Selasihs If Not Profit (roman).
• Den nya poetperioden. Denna period varade från 1930 till 1945. De typer av prosa som utvecklades under denna period var romantik och berättelse kort med temat individuella mänskliga problem och nationalism. Exempel på prosa från New Pujangga-perioden inkluderar Sutan Takdir Alisyahbanas Layar Terkembang och Armijn Panes Belenggu.
• 1945 period. Denna period varade från 1940-talet till slutet av 1950-talet. Olika typer av prosa under denna period påverkades av förhållandena vid den tiden då Indonesien koloniserades av Japan. De typer av prosa som utvecklades under denna period var noveller med temat sociala problem som fattigdom, kränkningar av mänskliga rättigheter, orättvisor och andra. Exempel på nya prosanoveller under denna period, bland annat, Dari Ave Maria till en annan väg till Rom (en novellsamling) av Idrus och Atheis av Achdiat Karta Mihardja.
• Batchperiod 50. Denna period varade i cirka 20 år, nämligen mellan 1950- och 1970-talen. De olika typerna av prosa under denna period påverkades i hög grad av situationen och förhållandena vid den tiden Indonesien finns i systemet demokrati liberal parlamentarisk. Antalet partier i Indonesien vid den tiden var mycket stort och varje parti hade sin egen kulturella institution som ett försök att socialisera varje partis ideologi. Inte få författare som är medlemmar i kulturinstitutioner från politiska partier så att de litterära verk som produceras tenderar att socialisera partiets ideologi. Men för författare som inte går med i kulturinstitutioner som bildas av politiska partier tenderar de att vara mer neutrala i uttrycket och fokusera mer på mänskligheten. Teman för litterära verk på den tiden var problem med politiska konflikter, vardagliga människors liv och protester mot den gamla ordningens politik. Exempel på nya prosanoveller och romaner under denna period inkluderar Pulang (en roman) av Toha Mochtar och Di Tengah Padang (en samling noveller) av Bokor Hutasaut.
• Force Period 70. Denna period varade från 1960-talet till slutet av 1980-talet. Den 70:e generationens period var mycket påverkad av situationen och förhållandena vid den tiden som var en övergångsperiod från den gamla ordningen till den nya ordningen. Dessutom var den västerländska kulturens strömningar så starka att de påverkade olika typer av litteratur på den tiden. Problemet som tas upp är problemet med värde traditionell och modern. Nytt prosaexempel under denna period, inklusive Putu Wijayas station och Budi Darmas Olenka.
• 90-talsperioden. Denna period varade under 1990-talet. Denna period motiverades av den nuvarande situationen och förhållandena, varav en var New Order-regimens fall. De teman som tas upp handlar generellt sett om sociopolitiska. De typer av prosa som utvecklades vid den tiden var: poesi, romaner, noveller tidning och islamiska noveller.
• 2000-talets kraftperiod. Denna period varar från 2000 till idag. Under denna period visade kvinnliga författare upp sina olika verk med temat feminism och islamisk fiktion. Ett exempel är Ode till Leopold Von Sacher Masoch av Djenar Maesa Ayu.

4. Inte anonym

Om den gamla prosan inte är känd vad författaren heter eftersom den har stor spridning oral då vet man alltid den nya prosan vem som är författarens namn. Det beror på att olika typer av prosa just har spridits i skriftlig form och tryckts i bokform för att den ska kunna dokumenteras och författarens namn kännas.

5. Influerad av västerländsk litteratur

En av skillnaden mellan gammal prosa och ny prosa ligger i påverkan av västerländsk litteratur. Den nya prosan är mer influerad av västerländsk litteratur än den gamla. Om gammal prosa på indonesiska har rötter fråntraditionkultur hemma i Indonesien, olika typer av ny prosa som noveller, romaner, romanser eller romaner är faktiskt influenser från västerländska litterära traditioner. Detta inflytande erhölls i linje med de västerländska inkräktarnas ankomst till Indonesien. Prosa med ursprung i den västerländska traditionen antogs sedan för första gången av indonesiska författare genom översättning och bearbetning. Sedan skapade indonesiska författare sin egen nya prosa skriven på indonesiska. Denna nya prosa på indonesiska började utvecklas sedan 1920-talet fram till nu.

Sålunda en kort genomgång av den nya prosan särdrag. Andra artiklar som kan läsas är bl.a exempel på en kort roman, exempel på en översatt roman, kort uppsatsexempel, och kort kritikexempel. Hoppas det är användbart. Tack.